Frustration i Erez gränsövergång

Man utsätter sig alltid för en del risker när man ska in i Israel igen efter att ha varit i Gaza. Och då menar jag inte fysiska risker - förutom att man kan få slaganfall av ilska ibland - utan jag menar risken att ens kamerautrustning förstörs.

Eftersom röntgenmaskinerna vid gränsövergången är obemannade, för personalens säkerhet, så finns det ingen som har koll på när ens grejer är igenom maskinen och i slutet på bandet. Dessutom har de ett så fint system där grejerna ramlar en 20-30 cm när de rullat klart. Lite mjuk vadd är utlagd ungefär en halvmeter från där grejerna trillar ner. Till saken hör ju också att man nästan alltid måste ta ut de ömtåligaste prylarna ur väskan, som kamera och dator.

Ofta försöker en av oss gå igenom säkerhetskontrollen och stå på andra sidan när grejerna kommer ut. Men den här gången fick Ric vänta på att ställa sig i person-röntgen-maskinen och när han var fast där inne i den snurrande cylindern ramlade hans kamera och objektiv ut på andra sidan. Vi svor högt till videokamerorna och högtalarna i taket och de svarade med mumlande ursäkter och sen var de så försiktiga så med min utrustning. Måste säga att det känns aningen konstigt hela grejen att ha hela konversationer med en röst från ovan...

Nu på kvällen upptäckte Ric att autofokusen på ena objektivet inte fungerar. Ååååh, vad jobbigt! Nu ska man ringa till Erez och försöka få dem att ta skulden och få ut nytt objektiv på deras försäkring. Inte har vi tid att åka dit ner igen på närmsta tiden heller. Blä!